Marina Lindell | Nu är det din tur som väljare att tänka långsiktigt

BLOGG | 28.5.2021

I det kommande kommunalvalet kan väljarna, genom valet av kandidat, påverka hur mycket fokus som sätts på framtiden i kommunens arbete. Vänsterförbundets och De Grönas kandidater tenderar generellt sett att ha ett långsiktigare perspektiv, medan sannfinländarna fokuserar mera på nuet än på framtiden. Samtidigt är väljarna beredda att vänta på resultat av politiska beslut längre än vad man antagit – till och med flera mandatperioder.

Många av de samhälleliga frågorna som är på agendan idag kräver att politikerna har förmågan att tänka långsiktigt, dvs. betydligt längre än en mandatperiod. Miljöfrågor, byggande av infrastruktur och transport, etablering av vindkraft och planering av markanvändning är alla exempel på frågor där de beslut som fattas nu får långvariga konsekvenser och därför berör även framtida generationer. Samtidigt är det dagens skattebetalare som står för notan – vi betalar nu men resultatet blir synligt först långt senare. Hur förhåller vi oss till detta? Hur mycket tar väljare och politiker ansvar för framtiden – och inte bara för samtiden?


Väljarna är inte så kortsynta

Ett vedertaget antagande är väljarkåren är otålig och vill se resultat av politiska beslut omedelbart. Denna kortsynthet hos väljarna och deras ovilja att offra någonting i dagens välfärd för att nå bättre välfärd i framtiden nämns ofta som en av huvudorsakerna till varför politiken inte är mera långsiktig. Långsiktigt beslutsfattande inbegriper många osäkra faktorer eftersom det är svårt att veta vilka hot och möjligheter framtiden för med sig. Är väljarna beredda att acceptera denna osäkerhet och stöda mer långsiktiga beslut?

En av få empiriska studier där medborgarnas politiska tidsuppfattning undersöks är Christensens & Rapelis (2021) studie. De konstaterar att medborgarna är betydligt mer långsiktiga än vad man tidigare antagit. Även om medborgarna föredrar omedelbara resultat så är de också beredda att vänta 5-10 år på att resultatet skall konkretiseras. Enligt de flesta är dock 20-30 år för länge att vänta. Detta tyder ändå på att medborgarna verkar vara beredda att tänka längre än bara en mandatperiod åt gången.


Vänsterpartierna är mer benägna att ta ansvar för framtiden

Mandatperioden på fyra år gör det svårt för en politiker att fatta beslut som skulle medföra kostnader utan någon märkbar nytta för väljarna under mandatperioden. Många politiker strävar efter att bli omvalda och vill därför visa handlingsförmåga och resultat under sin tid vid makten. Det faktum att framtida generationer de facto saknas vid beslutsbordet när beslut fattas gör det svårare att inkludera deras behov och infallsvinklar. Bland andra genusforskare har redan länge lyft fram problemet med att vissa sociala grupper (t.ex. minoriteter, kvinnor) inte alltid finns representerade när beslut fattas. Frånvaron gör att deras behov lättare förbises. Detta problem drabbar även framtida generationer som kanske inte ens är födda då besluten som påverkar dem fattas.

Enligt vår studie (Rapeli & Lindell 2020) finns det stora skillnader mellan politikerna när det gäller hur framtidsorienterade de är. På den ideologiska skalan tenderar partierna till vänster i högre grad än partierna till höger anse att politikerna bör ta ansvar för framtiden. I en kandidatundersökning i anslutning till riksdagsvalet 2019 ansåg 98 procent av De Grönas kandidater att politikerna skall ta ansvar för framtiden medan endast 38 procent av de sannfinländska kandidaterna ansåg detta. De sannfinländska kandidaterna skiljde sig mest från de övriga i och med att de i lägre utsträckning ansåg att man kan ge avkall på välfärd nu för att satsa på välfärd i framtiden. Bland kandidaterna var de yngre (18-44 år) betydligt mer framtidsorienterade än de äldre (45+). Kvinnliga kandidater ansåg i högre grad än manliga kandidater att politikerna bör ta ansvar för framtiden. Högre utbildade anser också i högre utsträckning än låg utbildade att politikerna bör ta ansvar för framtiden. Störst sannolikhet att din kandidat tar ansvar för framtiden är om hen är en ung högutbildad kvinna som representerar de Gröna eller Vänsterförbundet. Detta betyder naturligtvis inte att samtliga kandidater i dessa partier har en stark framtidsorientering eller att det skulle saknas kandidater som tycker det är viktigt att ta ansvar för framtiden i de andra partierna.

Resultatet från kandidatundersökningen tyder på att väljarna har makt att påverka hur mycket politiken kommer att beakta välmående i framtiden i relation till välmående nu. Detta är intressant ur ett kommunalvals perspektiv eftersom de nya fullmäktiges sammansättning kan ha stor betydelse för hur långsiktig politiken blir under den kommande mandatperioden. Som väljare har du nu en chans att ge din röst till en kandidat som är beredd att tänka långsiktigt och ta ansvar för hurudant samhälle vi lämnar över till kommande generationer.

 

Litteratur:

Christensen, Henrik Serup & Rapeli, Lauri (2021). Immediate rewards or delayed gratification? A conjoint survey experiment of the public’s policy preferences. Policy Sciences, 54, 63-94.

Rapeli, Lauri & Lindell, Marina (2020). Ehdokkaat ja tulevaisuuteen suuntautuva demokraattinen päätöksenteko. Teoksessa Kestilä-Kekkonen, Elina & Åsa von Schoultz (toim.): Ehdokkaat vaalikentillä: Eduskuntavaalit 2019.

Smith, Graham (2021). Can Democracy Safeguard the Future? Cambridge, UK and Medford, USA: Polity Press.


Bild 1:
Hanne Salonen/Riksdagen
Bild 2: Hanna Oksanen/Åbo universitet
 

Marina Lindell

Projektitutkija
www

SHARE THIS